Hallå där

Hej, här har det vart dött några månader men jag tappade helt enkelt lusten till att blogga då jag faktiskt var på semester. Nu är jag hemma efter 3 månaders äventyr. Som startade i Thailand sedan vidare till Australien och därefter Bali och Thailand igen. Jag har lärt känna helt fantastiska människor och lärt mig en hel del under resans gång. Många frågar mig vilken min favoritplats var men det är svårt att säga, det är svårt att säga det när jag jag varit på så många fantastiska ställen. Fraser Island i Australien levererade en hel del vackra platser vilket även Bali gjorde. 

Som ni flesta vet kom jag hem den 15/4. Den hemresan hade jag bokat för över en månad sedan och tanken var att jag skulle komma hem och överraska familjen och min släkt. Jag hade verkligen sett fram emot det och längtat i veckor. Men riktigt så blev det aldrig.. Jag var med om en bilolycka på koh samui den 13/4 då jag var påväg till Bangkok. Vi åkte i en minibuss i ösregn. Den mötande bilen fick vattenplaning och sladdade in i oss sedan körde bilen bakom oss in i oss med. Det blev en jävla krasch och jag tror inte att någon som inte har varit med om en liknande olycka kan sätta sig in i situationen, i chocken. Det är det värsta jag har varit med om i hela mitt liv tror jag. Jag var så rädd. När jag ställer mig upp i bilen så känner jag hur hela höften/bäckenet knakar till tre gånger. Den ända utvägen som fanns var att klättra fram och hoppa ut genom framsätet. Jag fick hjälp av någon thailändare och sätta mig ned på marken. Jag minns hur jag grät och skrek och samtidigt försökte andas djupt och koncentrerat. Jag tog tag i en thailändares hand för att få närhet och lugna ner mig innan ambulansen skulle komma. 

Sen blev jag inlagd över natten och det var osäkert om jag ens skulle få flyga med mitt plan hem till Sverige, men lyckligtvis så fick jag göra det. 
Blev ett fruktansvärt tråkigt avslut på min resa. Men nu blickar jag bara framåt och hoppas på att jag ska läka snabbt så jag får flytta tillbaka till Norge igen. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0